Inverted main, fortsättning 2

I inlägget Inverted main (här) och (här) diskuterade jag möjligheten att kryssa i hårdvind  med back i toppen på storseglet och då skapa ett rätande moment.  Går det att segla dikt bidevind med back i toppen och driv i storseglets nedre del? Är det snabbare än att, som vi gjorde på Expresserna, krumma masten och låta stortoppen flaxa utan sidkraft i riktigt hårt väder? Mitt minne är att storseglet inte fladdrade utan verkligen flaxade långsamt, en typisk skotning i vind över 10 m/s. I 15 m/s var det bara bakkanten vid dom två nedre lattorna som drog. Pianos storsegel skotar vi ungefär likadant fast erfarenheten av riktig hårdvindssegling är begränsad. Har inte seglat kryss/länsbana på flera år och dom distansseglingar vi varit med på har sällan inneburit ren kryss.

Mikko Brummer har räknat på mycket när det gäller segel och segeldesign. Han har gjort segel både till Fredrik Lööfs starbåt och till Max Salminens finnjolle. En tråd på facebook väckte mitt intresse och jag halkade in på ett forum på boatdesign.net (här) om tryckfördelning på storsegel.

Starbåten är ju en rejält överriggad båt. Mikko la ut en bild på hårdvindsskotning

Dödskotad topp i storen men inte backvind.

Jag fortsatte att läsa i tråden. Mycket intressant. Tex om skillnaden mellan fathead och pinhead (spetsig topp) storsegel. Vilket är bäst? Mikkos ståndpunkt är mycket tydlig. Om man optimerar båda riggarna (som innebär en högre mast för pinhead) är pinhead effektivare. Och har en stor praktisk fördel.

Med pinhead seglar man högre i vind på kryss med bättre VMG. Undanvind är seglen jämbördiga. Den praktiska fördelen är att man kan ha fast enkelt häckstag på en pinheadrigg.

För 9 år sedan utrustade JPKvarvet två båtar med olika riggar. JPK 998 med fathead respektive pinheadrigg. Båtarna seglades en sommar med olika besättningar i olika förhållanden och slutsatsen var precis det som Mikko hävdar.

Ur tidningen Bateaux, mars 2009

Det här är ju 9 år gammal information, jag tror mycket har hänt med segelutvecklingen till framförallt fatheadbåtar så det är inte säkert att slutsatsen fortfarande håller.

På båtar med maxmått för masthöjden innebär fathead förstås större segelyta, typ TP52 och Open 60.

Jag kontaktade Jimmy Hellberg för några år sen när jag planerade ny rigg till Z31. Han förordade starkt pinheadstor pga att den riggen är enklare att hantera.

Jag bläddrar i Frank Bethwaites bibel High Perfomance Sailing. Står där något om att segla lätta snabba båtar med backvind i stortoppen? Jag hittar ingenting. Men den boken har drygt 20 år på nacken.

Sista ordet är nog inte sagt i den här frågan.

Det blir bra ...

Ett kort besök i Mörarp för att se hur jobbet med Piano framskrider.

Mikael slipar bulbens undersida.

Två stora kakor med spackel lossade från bulbens undersida där den vilat mot trailerns tvärbalkar. En 20 mm plywoodskiva var inskjuten mellan bulb och tvärstagen i stål men punktkrafterna var för stora. Bulben är sprutad med Hempels Light Primer, därefter Ijmopox epoxyspackel som Mikael slipar rent. Det blir fint, finare än nånsin.

Tror Piano kan bli klar hos Glanex veckan efter påsk. Vore iallafall bra om det blev så. Sen återstår tillbakamontering av alla relingsbeslag.

Inverted Main, fortsättning

För snart tre veckor sedan skrev jag om att segla med back i toppen på storseglet.

Anders Dahlsjö tipsade mig om en video från VOR, helikoptertagning från Scallywag, Dongfeng och MAPFRE.

Scallywag och Dongfeng seglar med fullt storsegel, MAPFRE revat. Ungefär tre minuter in i videon dyker Dongfeng upp. Med storseglet skotat så att det blir back i toppen.

Det är platt vatten, dom har rundat östra udden och seglar in mot Auckland. En fantastiskt fin video, värd att titta på många gånger.

Facebooklänken har du (här)

Snöar i södra oceanen men inte i Mörarp

Det finns många spektakulära seglingar, i mitt huvud har det blivit stor konkurrens om var hjärtat finns (?). Nu pågår VOR för fullt. Uppriktigt sagt har jag inte följt dom särskilt noga. Klart att jag unnar MAPFRE att sopa banan med sina konkurrenter. Förra gången ledde dom överlägset efter halva varvet runt jorden, men efter en olyckligt felaktig rundning i ett inport race verkade hela projektet punkterat och dom kom aldrig igen. Nu är Xabi Fernandez ensam skeppare ombord, Iker Martinez har fått stanna hemma. Jag gillar Xabis frisyr och jag gillar hans attityd. Det räcker väl för att jag också ska lägga min önskan om lycka till på MAPFRE. Fast Bouwe Bekking är också en rutinerad VOR seglare, har aldrig riktigt fått till det. På den tiden det inte fanns några isbegränsningar var han ganska enkelriktad - det var enbart deep south som gällde. Minns när Ericson 3 valde det precis motsatta och lovade upp norr om det mötande lågtrycket efter passagen av ekvatorn. Och Ericson 3's navigatör Aksel Magdal i ett svep blev legendarisk. Just nu har Bouwe Bekking och BRUNEL riktigt flyt, har lyckats rycka 40 NM från övriga fältet med 1100 NM kvar till Cap Horn. Det blåser småspik, det snöar, 3 grader i luften, 4 grader i vattnet. Klipp ur Bouwe Bekkings senaste rapport:

" ...

Capey, vår navigatör, har gjort ett utmärkt jobb och placerat oss helt rätt. I kväll gippar vi för sista gången innan Cap Horn, vi kommer att möta hårt väder... stora vågor och sannolikt också mera snö. Vi väljer att gippa när fronten närmar sig, det gäller att hålla båten på rätt köl och inte hitta på dumheter.

Ungdomarna ombord hjälper till att hålla fart på båten, men dom har aldrig blivit bitna i rumpan (?) och jag vill inte gärna att dom ska behöva uppleva det. :-). Härnere kan saker hända fort. 30 knops vind kan på ett ögonblick bli 40+ och då flyger allt och far. Det känns bra att ha ytterligare en gammal räv ombord -Thomas - han vet också vad det handlar om.

Dags att vila, det kommer inte att finnas utrymme för det dom närmaste tre dagarna.

..."

Kolla fliken RACING och FROM THE BOATS!

 Det har blivit många turer till Mörarp för att titta till Piano. Och fler turer lär det bli. Båten är klar till Påsk sa Roger i fredags. Vi har diskuterat olika sätt att lyfta båten för att komma åt bulbens undersida. Verkstadstraversen rycker för mycket, duger inte för finjustering. Fram med stålbockar och stålbalkar, lyfter hela trailern och skjuter in bockarna. Släpper ner trailern och Piano hänger.

Jodå - bulben svävar

 Botten och fribord är slipade, botten dessutom sprutad med Hempels Light Primer en gång plus långklotsslipad i fören.

Minst 4 olika sorters epoxyspackel med polyesterspackel underst

Ljuset har kommit och presenning nedtagen. 

Varifrån kom all sand?

Solen skiner från en nästan klarblå himmel, några grader varmt, tar en tur till hamnen.

Isskorpa i hamnens inre del, allt är blekt i skarp marssol, ett fåtal båtar har legat i hela vintern.

Huset vi inte köpte

Vandrar ut på bryggan, Piano har sin plats längst ut längst bort. Det är en bra plats, iallafall var en bra plats. Den första plats man möter när man angör hamnen, brett mellan stolparna. Men förra året kände vi att kölen skrapar i botten. Inget dramatiskt, ganska snällt, det är fluffig sand med lite inslag av bottenväxter och det är nog så att kölens ständiga rörelse sopar rent när för mycket sediment hamnar där. Piano sticker 1,76 m, grannbåten, en Luffe 4004 med 2,1 m djupgående, hade ofta bottenkontakt. Lutar då lite grand, rör sig inte alls som en båt ska röra sig.

Pianos plats, Pianos stolpar. Några dm djupt vatten.

 Går runt i hamnen och inspekterar bottendjup. Pianos plats verkar extra utsatt för uppgrundning. Mycket sand har förts in i vinter. Blir inget problem i år eftersom  jag lämnar hamnen några dar efter 1sta Maj. Och återkommer i slutet av september.

Tyvärr är det ju inte bara att ringa efter ett mudderverk och rensa lite grand. Ansökan görs till Länsstyrelsen och en miljökonsekvensutredning ska bifogas ansökan. Hamnen är muddrad tidigare, alla hamnar utefter Skånska kusten måste muddras med jämna mellanrum, sanddriften är stor.

63 dagar kvar

Tiden går, kylan består. Riktigt uselt kallt, blåsten gör det extra uselt kallt. Nångång kommer väl iallafall lite vårkänsla?

Bohuracet för några år sen.

Jag har satt den 19de Maj som senaste dag för avsegling från Öresund, det är 63 dagar till dess!

Årets skörd

Alla spinnakerbommar jag tog hem i höstas är nu sålda. Kapade och monterade, inpackade och den första levererad. Till Bjärred.

Årets skörd består av kap från två 70 mm och tre 60 mm kolfiberrör.
Tillverkade av Ceilidh i Holland, bakade av kolfiber/epoxy prepreg.

Lådan med alla möjliga rester från kolfiberkap fylls på, kommer alltid till användning nångång.

Tog en tur till Mörarp där Piano legat sedan 2½ månad. Det blir bra men tar tid, influensan har bidragit till tidsfördröjningen.

2 grader utomhus, 600W värmefläkt i båten.

Hoppas på att Glanex tar in båten i morgon och gör färdigt. Det enda frågetecknet nu är hur dom ska komma åt att spruta bulbens undersida. Får se om jag lyckas övertyga dom om att använda verkstadstraversen och Pianos centrumlyft. Traversen kryper sakta vid belastning 3 ton, men förhoppningsvis inte snabbare än att dom hinner flytta pallningen.

Skåne är riktigt gråtrist, skönt att jag själv slipper arbeta utomhus på båten. Håller på med bommen i garaget. Första gången jag plockar ner bommen sedan tillverkningen för 7 år sen. Hittar flera saker som borde ha åtgärdats tidigare. Det är märkligt att haverifantasin bara slutar fungera och man lever vidare i föreställningen att nya grejer som inte syns aldrig kommer att gå sönder. Det är annorlunda för masttoppsbeslaget som är ordentligt modifierat, men där märker jag ju tydligt när masten inte går att böja som tidigare.

Såna här bilder är ju inte precis lockande.

I anmälningslistan till Seapilot 2Star har jag angivit TBA (To Be Announced, dvs meddelas senare) för co-driver. Kan nu avslöja att jag seglar Piano tillsammans med Bosse Fransson. Vi seglade 2015 tillsammans i hans Dynamic 35, nu kommer vi att segla en lite långsammare båt. Bosse låter sin båt vila i år och satsar på andra friluftsaktiviteter. Men S2S vill han gärna segla.

Inverted main

Jag brukar försöka ha svenska rubriker på inläggen, men den här gången gick jag bet. Kanske kunde ha varit "backvind i toppen av storseglet" eller nåt sånt. Nu när Z31 börjar synas runt hörnet igen hänger jag på det som skrivs om segling med lättdeplacementbåtar. Det handlar om att twista en fatheadstor så mycket att det blir backvind i toppen. Kraften vänder däruppe och motverkar krängning.

Lite bakgrund kan vara på sin plats. Michael Tobler, från Schweiz, driver Saphire 27 projektet. Jag har skrivit om detta tidigare (här), jag träffade honom inför starten till Bohusracet 2014 när vi båda satt vid våra båtar på bryggan i Uddevalla och analyserade predict wind.

Saphire 27 är en sportbåt, 27 fot med sänkköl. Hela konceptet är som Seascape 27 men, som sagt med sänkköl istället för Seascape 27:ans fällköl. Inte snällt när man har närkontakt med Bohuslänska grund (då är fällköl definitivt bättre). Michael seglade Bohusracet också 2015, jag var då med ut en sväng dan innan start. Det blåste 6-7 m/s och jag var förbluffad över att kryssfarten nästan var samma som Pianos.

För en dryg vecka sen damp en delning ner på facebook. En artikel från Die Yacht, som handlade om "inverted main", om att segla med backvind i toppen av storseglet. Michael har tidigare seglat A-class katamaran och där är det en teknik att kunna segla i hårt väder trots det höga storseglet. Som om det var fyllt direkt skulle dra omkull båten. Genom att toppen inverterar uppstår en kraft riktad åt lovart som rätar upp båten.

Bilden visar hur storseglet genererar kraft framåt i sin nedre del, ungefär upp till 3dje lattan nerifrån. Övre delen inverterar.

Michael använder samma teknik när han seglar Saphire 27.

Saphire 27 med inverterat storsegel i övre delen.

Du hittar hela artikeln i engelsk översättning (här). Det är en jämförelse mellan kolmast/fathead och Al-mast/pinhead. Pinhead är vårt vanliga storsegel med spets upptill. Läs och begrunda. Jag kontaktade Michael och frågade om effekten blir bättre med vingmast (som A-class katamaranen). Han svarade inte direkt på frågan om det var bättre, men sa att tekniken fungerade bra på Saphire 27 med sin fasta mast. Jag undrar hur lång tid det tar innan vingmaster börjar dyka upp på sportbåtar i 10-meters klassen? Dom finns ju redan på majoriteten av IMOCA60 båtarna som seglar Vendee Globe.

NV Skåne är höljt i snö. Det gick inte längre att värja sig när ostvinden vred till NV. Vi trampar omkring i några cm snöslask och dimman skyler det mesta. Igår var jag ute hos Piano, hon blir väldigt fin. Långklotsslipningen av förskeppet slätar ut den bucklighet jag åstadkommit. På måndag är det dags för den tredje och förhoppningsvis sista sejouren inomhus. Epoxyspackel vill helst ha 3 dagar över 15 grader, samma med Hempels Light Primer epoxygrund. Kör en ny tur till Mörarp på måndag för att se hur arbetet fortskrider. Målet är att båten ska vara klar för sjösättning när den lämnar Glanex. April närmar sig med stormsteg.

Tillbaka till Kultura Bar

Kultura Bar ligger i Belgrad, mitt inne i stan inte långt från Tesla Museet. Nikola Tesla, född 1856 i kejsardömet Österrike, emigrerade till USA 1891 där han blev amerikansk medborgare. Mest berömd för  sitt pionjärarbete inom området magnetism. Nikola Teslas födelseort ligger i nuvarande Kroatien, på Wikipedia anges att han är en Serbisk uppfinnare. Han startade kanske sin vetenskapskarriär där. 35 år gammal emigrerade han till USA.

Här är han, ganska stilig!

Kultura Bar är värt ett besök om du ändå befinner dig i Belgrad. En halvtrappa ner från gatan, med en skylt på dörren som anger att härinne får du röka hur mycket du vill. Faktiskt ganska vedervärdigt när baren är full. Det blir den snabbt, där finns plats för max 15 personer. Men på morgon och lunch är det OK.

Innan kvällsrusningen

Egentligen tycker jag bättre om Dokolica tvärs över gatan, fortfarande tillåtet att röka hur mycket du vill, men där finns en hyggligt rökfri hörna.

Kultura Bar och Dokolica är mina frukosthak när jag är i Belgrad. I mitt pass finns 6 inresestämplar till Serbien. För ett år sen trodde jag att jag aldrig skulle komma dit igen. Men i förra veckan flög jag ner tillsammans med Johan Larsvall, han som för 15 år sen tog fram Z31. På ganska underliga vägar hamnade formarna i Belgrad och vi var nere för att kolla möjligheterna att bygga några båtar. Träffade Zoran och Miljan och var ute i Sakule för att inspektera formarna. I kylan, vi möttes av minus 15 grader, dvs precis som här hemma. Formarna ser fina ut. Vi diskuterade skrovmodifieringen, aktern ska förlängas, akterspegeln rätas upp och sittbrunnsdurken ska vara plan. Jag har skrivit om allt detta tidigare, totalt finns det 25 tidigare inlägg som är taggade Z31, kolla i listan t.h.

Mycket av jobbet att dra igång det här projektet är redan gjort för min del. Johan, som förstås vill ha en båt, ska jobba med inredning i en ny version.

Blir nog många kapitel till om Z31 projektet.