Hansson 31 i Watski 2Star Baltic (2)

Första båtarna i klass 1 (dom minsta) Watski 2Star Baltic på väg från Västerviks angöring mot Blå Jungfrun. Hansson 31, SWE23 Ushuaia i täten. Lätt-lätt, farter mellan 1 - 3 knop.

Från vänster: WILD (Linjett 33), Ushuaia (Hansson 31), Funny (Dehler 29) kl 21.25 torsdag kväll.

Hansson 31 i Watski 2Star Baltic

Hansson 31:orna Ushuaia med Anders Wennberg och Arild Heldal och Vahine med Lrs Göran Nilsson och Peter Lindevall seglar just nu Watski 2Star Baltic. Ushuaia (med SRS 1,155) seglar i minsta SRS klassen och Vahine med SRS 1,183 seglar klass 2. Vahine är inne på pitstop i Visby, Ushuaia har lämnat Visby och är nu halvvägs till Västerviks angöring. Vid Visby låg Ushuaia 2:a i klass 1, 5 min efter Dehler 29 Funny. Vahine ligger 6:a i klass 2.

Visby totalt_Enskrov beraknad_tid_lys
Plats:	Namn:	Typ:	SRS:	SRS-tid:	Skeppare:	Besättning:
1	Funny	Dehler 29	1.157	16:44:51	Mathson	Svensson
2	Ushuaia	Hansson 31	1.155	16:49:55	Wennberg	Heldal
3	Scampi Jubilee	Scampi spec	1.109	17:00:16	Hanson	Wegrell
4	WILD	Linjett 33	1.169	17:06:14	Forslund	Björk
5	Jazz	First 32	1.145	17:12:43	Wikström	Wikström
6	Solidtango	Arcona 321	1.174	17:32:34	Lundqvist	Blom

Trackern visar Ushuaia, Funny och WILD längst fram.

Ushuaia och Funny i övre spåret med Ushuaia främst. WILD i sitt eget spår.

Två tracker att följa samtidigt, VOR och Watski 2Star Baltic. I lite olika divisioner. Live från Solidtango (här). Det blåser inte särskilt mycket.

Room with a view (2)

Bygger man masten själv är det läge att inspektera då och då (det bör man väl göra med master andra har byggt också?). Ser allt bra ut? Har något lossnat? Hittar jag nån spricka (Gud bevare mig)? Var lite slarvig med detta förra året, hade kanske hittat något i tid, som hade inneburit att reparationen (här) förra augusti hade kunnat göras tidigare och tom snabbare?

Masttopp nästan 80 mm ytterdiameter. Verkar som han inte har nån vindmätare. Kan man segla utan en sån?

Masttoppen ser bra ut. Några hål till häckstagslattan gapar tomma (tog bort den eftersom storseglet inte är så utbyggt). Jämför med förra årets inspektion (här). Båt med svart mast har förtöjt bredvid Piano. Står Peter Gronberg en bit upp på masten.

Farr 30, Hansson 31 och Bavaria 31.

Farr 30 med SRS 1,348! Som vann Vikens vårregatta. Masten är svartmålad, slitmärken är Al-färgade, låter kolfiber eller väldigt tunn Al när jag knackar på masten, det står kolmast i SRS mätbrevet. Blir lite förvirrad. Svartmålad Al bom iallafall. Fin och väldigt fräsig båt! Kanske ska byta och köpa upp mig på ett bomtält och liggunderlag?

I bakgrunden Höganäs högsta byggnad, Jefasthuset med 14 våningar.

Hamnmagasinen innehåller restaurant Bryggan, en snart nedlagd båttillbehörsaffär, en presentaffär med marin inriktning, en klädaffär med marin inriktning, en husmäklare, en båtmäklare och Tillberg design (ritar inredningar till kryssningsfartyg enligt ryktet).  Plus all tänkbar hamnservice. Sjöbodsraden t.v. är restaurant Kajkanten. Finns ytterligare mat-ställe och kiosk vid Kvickbadet (Höganäs City Beach) bort till höger. 200 m till bageriet. Höganäs är ett fint ställe att lägga till. Ordentlig hamnkran. Mycket bra ställe för båtservice av olika slag. Kontakta hamnkapten Christer (tel 042 333365). Slamsugare för septitankar finns vid stora kranen. Närmaste segelmakare är Lindh-segel i Helsingborg, norra hamnen. 

Ser väl ut som vilken hakändplåt som helst?

Inspekterar nya infästningen för toppvantet. Allt verkar OK.

Raymarine e7

Kommentar tillagd i efterhand: Många googlar om Raymarine e7. Då kanske du hamnar här. Jag köpte min e7:an till säsongen 2012. Jag har skrivit om den i flera inlägg (det här är det första) och framförallt inledningsvis varit ganska missnöjd. Efter den uppgradering av mjukvaran jag gjorde i slutet av augusti blev e7 ett helt annat instrument. Till det bättre. Mina erfarenheter efter uppgraderingen hittar du (här).

Det här är ett inlägg om stor besvikelse över prestanda hos min nyinköpta och monterade Raymarine e7. Jag har begränsad tidigare erfarenhet av plottrar ombord på segelbåtar, har för det mesta navigerat med papperssjökort och kompass. När jag seglade Augustimånen med Johan L i PUH för snart 20 år sedan använde vi de första plottrarna som kom. För kappsegling genom Stockholms skärgård i svarta natten behövde vi GPS plotter. Men för eget bruk räckte papperskorten. Tills för sådär 6 år sen. Efter en spinnakergång med Manzanitan i dimma norröver från Kullen och vi var på god väg att segla upp på stenreven utanför Hallandskusten köpte jag en Garmin 525. Den fungerade bra, men till Piano ville jag ha en större skärm. Sittbrunnen är längre och det vore bra med en ljusskarp kontrastrik skärm. 525:an hade allt utom att symbolen för eget fartyg var trist (en stiliserad motorbåt) och att skärmen var för liten.

Köpte en Raymarine e7, med hybrid touch skärm (både knappar och touch). Navionics Silverkort var med. Silver är lite billigare än guld, båda varianterna har samma upplösning men silver anger inte djup större än 10 m. Silverkortet täcker hela Europa i ett enda micro-SD kort. Redan här borde jag ha dragit öronen åt mig. Vad händer med upplösningen? Finns alla i skärgården nödvändiga detaljer med?

Monterade plottern (här), anslöt till 12 V och började undersöka upplösningen. Och blev faktiskt chockad. Upplösningen i våra skärgårdar är direkt dålig och i samma klass som "Sjökort Sverige" som finns till Sea Pilot (här) och Eniro på sjön HD (här). IPAD appar till vilka korten är gratis (Eniro på sjön HD) eller kostar 300 SEK (Sea Pilot). Till Sea Pilot finns hydrografikakorten som ger mycket fin upplösning. Raymarine plottern med kort, som på sin höjd duger för kustnavigering kostar 13 tusen SEK! Och det finns inte högupplösta kort till e7:an!

Ringde Arild i Norge. Jag hade seglat med hans SIMRAD Z33 plotter med C-Map NT+ kort och visste att dom korten är bra. Arilds råd: Köp ingen touch-skärm, du kommer åt skärmen i busväder, bilden försvinner när det är kuling och becksvart natt.

Min egen erfarenhet av Garmin är att Blue Chart (Garmins egen produkt) är bra och håller måttet i skärgården. Men Navionics - sorry, inget för mig.

Jag har en plotter till salu, säljer hålet i ruffskottet också. Är det nån som har tips på en C-Map MAX eller C-Map NT+ plotter? Som passar i hålet till en Raymarine e7 (13 x 22 cm). Djup högst 55 mm (jag har plastat fast en avgjuten kakburk över baksidan).

En Garminplotter skulle gå an, bara symbolen för egen båt var lite coolare.

Vårregattan i Viken

Det här blir ett blogginlägg där - kommer ni att märka - jag glider bort från frågan om hur Piano presterade rent kappseglingmässigt. Vårregattan fick en fullständigt solklar segrare: Farr 30 med sitt stora stabila storsegel gled obönhörligen ifrån oss andra i lätt-lättvinden. Vinner man med 50 minuter på beräknad tid och har startfältets högsta mättal, så är man hela havet före nästa båt. Men här kommer iallafall ett referat av seglingen.

Alltså: dags att dra på sig kappseglarskorna! Årets första kappsegling för Piano blev SRS Vårregattan i Viken. Med Farr 30, Dehler 29, Dehler 34, ScanCap 99, Starbåt, Express, Späckhuggare, J80, Sun Fast 32i och Hansson 31 - kort sagt en ganska blandad kompott av båtar på startlinjen. Uppskjutet pga lite vind, det blev till stora delar en drivsegling där det gällde att segla rätt i strömfårorna.  Seglingen inleddes med sydgående ström, på första kryssen norröver kröp vi nära land. Men dom som gick långt ut kom in i den nordgående fåran och tuggade ifrån ganska bra. Nu vet vi (som tittade på VOR seglingarna i Miami) att man läser strömfårorna på samma sätt som golfströmmens inre gräns: titta efter all skit som samlas i gränsskitet. Iallafall gällde: blankt vatten = ingen vind och  sydgående ström. Krusigt: svag vind och nordgående ström. Vi borde seglat på blankvattnet när vi skulle söderöver. Lite missuppfattning med bansträckningen och allmännt oflyt. Första gången vi hissade segel 2012.

My

Matts

 Seglade med djuphavsseglarna pappa och dotter Mollestam. Det blev en skön dag på havet utanför Viken.

Släpper han förbi sig båtar i lovart också?

Undrar vad han menar. Det här ser ganska lättseglat ut

En halv gul sol

Vi tog oss in till Helsingborg och en fin avslutning av lördagen vid stranden norr om stan. Kullaseglingen nästa!

SRS: Hansson 31 och Omega 10 meter

I tidigare inlägg har jag vridit och vänt på SRS mättal för i första hand Hansson 31 (här och här) men också First 36.7 (här). Syftet är att få fram hur olika faktorer, som tex segelarea, deplacement och kölmaterial påverkar mättalet. Jag har inte tillgång till regelformeln, utan analyserna är grundade på ett resonemang om vad som rimligen kan inverka. Vi vet att skrovlängden (dvs den effektiva seglande längden som skapar det vågsystem som ger båtens skrovfart) har störst inverkan. Skrovfarten är 2,43*(roten ur den effektiva längden). 10% högre effektiv längd borde innebära ca 5% högre (roten ur 1,1 är ungefär 1,05) SRS mättal. Men hittills har jag inte jämfört olika stora båtar. Inte heller idag, det blir två båtar med, som det verkar, nästan precis lika långa effektiva längder. Resultaten av analyserna hittills indikerar att segelarea och deplacement kan bakas ihop till en parameter: S/D^(2/3), dvs segelarea delat med deplacementet (upphöjt i 2/3).

Omega 10 meter. Bilden lånad från Johan Granaths blogg.

Diagrammet nedan visar SRS tal för de fyra Hansson 31:or som har mätbrev för 2012: Piano, Frökna, Ushuaia och Vahine. I mätbreven finns två mättal angivna: med och utan spinnaker.  Diagrammen blir lite förändrade jämfört med tidigare pga att båda mättalen är medtagna. Segelareorna är stor+spinnaker respektive stor+fock. De två mättalen för varje båt (utan spinnaker till vänster och med spinnaker till höger) är sammanbundna med räta linjer.

Översta linjen är Piano, med tillägg pga kolmast och 100 kg ökad kölvikt. Den undre linjen är Ushuaia, med järnköl. Hansson 31:orna Frökna och Vahine ligger i den mittersta gruppen, där också Johan Granaths Omega 10 finns. E3844 hamnar tom högre än Pianos linje. Den båten har ingen inmätt gennaker eller spinnaker och har därför bara ett mättal.

I diagrammet är också mättal för två Omega 10 meter inlagda. Johan Granath vann Gullviverallyt förra helgen med sin Omega 10 meter "Amalia" (namnet korrigerat efter Johans kommentar nedan). Amalias mätbrev har nr E3244. E3244 har inmätt båt med (el) motor. Deplacementet är angivet 520 kg mer för Amalia. Batterierna väger 140 kg. Vikten för E3844 är "katalogvikt" (har jag också ändrat här efter Johans kommentar). E3844 har inte någon motor alls. Omega 10 meter har blyköl med ungefär samma kölvikt som Hansson 31. Hansson 31 är drygt ½ ton tyngre än Omega 10 meter utan motor.

SRS regeln bedömer alltså Omega 10 meter (E3244) och Hansson 31 (blykölsbåtarna utan extra kölvikt, dvs Frökna och Vahine) som likvärdiga båtar.

Hansson 31 är 9,6 meter lång, Omega 10 är 10,2 meter lång. Men Omega 10 har mer fallande (traditionell) förstäv och dessutom lutar akterspegeln åt fel håll. Sannolikt har båtarna ganska lika effektiv seglande längd. Många skrovfaktorer är ungefär lika och därför bör båtarna också ha likvärdiga SRS mättal.

Skillnaden mellan E3844 och E3244 (vertikala avståndet mellan linjen för Amalia och punkten för E3844 = +0,016) är rimligtvis bara effekten av motorn(=bromsande propeller eftersom viktsskillnaden redan är inbakad i segel/deplacementförhållandet). Inverkan förefaller mig väldigt (=för) stor.

Diagrammet visar att Piano har fått totalt +0,02 för kolmast och köl och att Ushuaia har fått ca -0,007 för järnkölen.

Reparera Aluminiummast

Igår eftermiddag kom en tysk X99 in i Höganäs hamn och lade sig på den grönmarkerade platsen några båtar från Piano. Åskfronten var inte långt borta, regnet hängde i luften, vi hukade oss i byarna och dom kom bort till Piano och undrade hur mycket min mast kostade!? Dom var egentligen på väg mot Helsingör. För att få kontakt med någon som kunde hjälpa dom med X99 masten. Jag förstod aldrig riktigt om dom verkligen menade att dom ville köpa just min mast. Men det var ju en bra öppningsreplik.
Båten köpte dom förra året, deras första segelbåt efter många vindsurfingår och små snipor. Anders och Heike hade avbrutit seglingen norröver efter att dom upptäckt en spricka i mastens framkant alldeles ovanför mastkragen. Normalt har man ju en gummistrumpa som tätning där och det är inget ställe man inspekterar ofta.

Mastens framkant. Godstjockleken i framkanten är ca 6 mm, sprickan har vuxit 5 cm åt vardera hållet. Hålen där sprickorna slutar gjorde Anders för att åtminstone tillfälligt stoppa vidare spricktillväxt.

Båten och masten är 20 år. Ganska mycket småhål här och där efter flyttade beslag. Också korrosionsskador  under slangklämman som håller tätningsgummistrumpan. Sprickan har startat vid det stora hålet i framkanten. Det sämsta stället att placera ett hål på. När masten är kilad i däck och böjs bakåt blir det stora påkänningar just där. Hålet ökar dessutom spänningen 3 gånger lokalt.
Ska försöka hjälpa dom tänkte jag. Ringde John Mast i Danmark (masten levererades av Nordic Mast för 20 år sen, men sedan dess har den danska marknaden delats upp, John Mast har tagit hand om alla Aluminiummaster och Nordic Mast alla kolfibermaster - Nordic Mast har sedan sålts till Southern Spars). Skicka bilder sa John Mast, så ska vi se vad vi kan göra. 2 dagars motorgång till Greve söder om Köpenhamn, leveranstid för ny mast är 3 veckor.
Vad gör man då, deras semester är slut om 3 veckor, dom vill använda båten. Ringde Tomas U, han har också en X99. Kanske han ville bli av med sin mast? Det ville han inte, dessutom sa han, har min mast också en spricka, fast vid förstagsfästet.
Avtalade med Christer N om lyft i hamnkranen nångång onsdag mellan 11 och 13, tog fram mastprofilen via X99:ans klassregler och John Masts hemsida (den heter D138). Skrev ut profilen på skrivaren (i perfekt skala), åkte på onsdagsmorgonen (idag alltså) till Höganäs plåtslageri och dom åtog sig att bocka en 3 mm eloxerad Al-plåt 250 x 600 mm (det går bra att limma eloxerad Al, betydligt svårare med blank Al). Handlade popnit på TOOLS i Helsingborg, tog med mig epoxiburkar och filler för epoxilim, hämtade Al-plåten efter 2 timmar (Tack Bengt, Andreas och Sven), flyttade båten, lyfte masten en halvmeter (vi fick 1½ timme på oss), krängde på plåten, borrade alla hål, drog av den, tvättade, tvättade, tvättade med aceton, slipade lätt, blandade epoxilim, smetade på, krängde på plåten - nu gick det lätt med epoxilim som smörjmedel, popnitade 31 nitar, tvättade.


Vänta med att dra riggen till imorgon. Gärna lite extravärme  (sådär 50 - 60 grader några timmar) så att limfogen blir riktigt stark. Masten fortfarande lyft med hela förstärkningen ovanför däck.

1½ timme har gått, Heike och Anders puttrar tillbaka till platsen där dom förtöjt knappt ett dygn tidigare.

35 cm ovanför sprickan och 25 cm nedanför.

Mastens godstjocklek är 3,4 mm, med extragods i framkant, bakkant och på sidorna. Sprickområdet blir helt avlastat.

Jag hör ibland ett rykte om att Aluminiummaster åldras, materialet blir sämre helt enkelt. Det finns inget vetenskapligt belägg för att det inträffar. Svagheten med Al är att den kan korrodera och att sprickor så småningom (efter flera års användning) kan uppträda. Dom startar vid nåt av alla onödiga hål man gör (utan att tänka sig för). Det håller några år, sen kommer sprickan. Behöver dom byta masten? Nej, inte alls (såvida dom inte ska kappsegla seriöst, den mäter ju inte längre in i klassregeln). Borra inga hål på högbelastade ställen. Då håller masten båten ut.
Syrendoften fläktar in genom öppna dörrar och fönster, sommaren är här. Om jag skulle ringa Tomas U och föreslå att vi ska reparera hans mast? Det borde kunna göras på samma sätt utan att ta ner den.

Mera SRS och Hansson 31

Ytterligare en Hansson 31 har fått sitt SRS mätbrev: Vahine från Stockholm med mätbrev E4338. Mättal SRS 1,185. I tidigare inlägg har jag analyserat båtar av samma båttyp: First 36.7 (här) och Hansson 31 (här). När båtarna är av samma typ kan analysen göras genom att se hur SRS-mättalet varierar med segelarea/deplacement (upphöjt i 2/3) förhållandet (S/D^2/3). Förhållandet anger fartpotentialen på undanvind. På kryss och halvvind är rätande momentet utslagsgivande (deplacementet har då inte så stor betydelse). I det tidigare inlägget om Hansson 31 var standardbåten från SRS tabellen medtagen. Standardbåten är här borttagen och ersatt av Vahine (standardbåten har genua och övriga båtar är fockbåtar). Segelareor (storsegel + spinnaker eftersom det handlar om undanvind) och deplacement är tagna direkt ur SRS mätbreven. Sambandet mellan SRS mättal och S/D^2/3 är visat i diagrammet nedan. Vahine har kvar katalogvikten i sitt mätbrev, dvs 3,2 ton. De två hittills vägda båtarna är Frökna från Norge med 3,5 ton och Ushuaia från Stockholm med 3,8 ton. De tre punkterna som anger sambanden för Vahine, Frökna och Ushuaia hamnar ganska väl på ett rät linje som också är inritad.

Den räta linjen visar alltså i princip undanvindsegenskaper. Piano hamnar ordentligt ovanför linjen. Detta pga extravikt i kölen och den lättare kolfibermasten, faktorer som båda två ökar det rätande momentet. Vahines deplacement är troligen för litet. Ett mer sannolikt värde är 3,5 ton. Detta baserar jag på att båten är byggd med samma teknik (handuppläggning) som Frökna och Ushuaia. Alla tre båtarna har tunga dieselmotorer och ganska omfattande inredningar. Glider vi ner på den räta linjen till ett segelarea/deplacement förhållande som motsvarar deplacementet 3,5 ton blir mättalet 1,176 (markerat med en gulfylld cirkel i diagrammet), vilket troligen är ett mer korrekt mättal för Vahine. Skillnaden mellan Frökna och Vahine är Vahines lite mindre spinnaker.

Den här typen av analys är enkel att göra. Alla data jag använt finns i SRS mätbrevet. En analys som också tar hänsyn till det rätande momentet är svårare. Kölvikt, költyp, deplacement, skrovbredd och djupgående är viktiga faktorer. Att djupgåendet har stor betydelse framgår av mätbreven E2705 och E4448, som båda gäller för B&R 23 (en ultralätt planande båt). Mättalen är 1,338 respektive 1,292. ? Olika master, kolfiber respektive Al och djupgåendet skiljer: 1,78 respektive 1,45 m. Det är en båt som seglas med dubbla trapetser och bara liten krängning, dvs djupgåendet och mastens vikt borde ha relativt liten inverkan (kölvikterna är i båda mätbreven angivna till 190 kg och deplacementen 460 kg). Mätregelformeln förmår tydligen inte få fram den egenskapen. Olyckligt, men hur ska en regel vara utformad för att kunna täcka både C/R och ultralätta båtars egenskaper?

Arild ringde från Norge

Och berättade om Oslofjorden Runt, ett race med start i fredags kväll och ett race i lördags. Blåste 20 -25 knop (försöker vänja mig vid att ange vindstyrka i knop, ännu bara halvt omprogrammerad efter att följt VOR hela vintern). Arild och Anne Heldal seglade shorthanded med sin Hansson 31 "Frökna" i klass  LYS <1,24. Kom fyra på fredagen, vann lördagens segling (med en sekund) och totalt. Stort Grattis! Här följer ett klipp från Seilmagasinet.

"  KVELDSSEILAS. Shorthandedseilerne innledet det hele fredag kveld da over 40 båter stakk avsted i vårkvelden og -natten i en frisk, ustabil og utfordrende vind. 25 av lagene hadde bestemt seg for å seile shorthanded både fredag og lørdag, mens de resterende valgte å ta med fullt mannskap i lørdagens seilas.

Per Ottar Skaaret og Christen With fra Asker i X-50en JOKERMAN var beste over all og i den største LYS-klassen fredag kveld, mens Stein Thorstensen og Etienne Cornu Thenard fra KNS var rasket av dem som seilte i båter med LYS-tall 1,24 eller mindre. Se seilte en Sun Fast 32i som har navnet IL TEMPORALE.

CLOSE RACE. Kampen om sammenlagt-seieren i denne klassen skulle komme til å bli svært hard, og det var ikke IL TEMPORALE, men to andre lag som skulle komme i hovedrollen. Susan Penty og Tonje Edland fra Asker var regattaens eneste rene jentelag, og de seilte seg inn til en 3. plass fredag kveld. På plassen bak dem kom Anne og Arild Heldal fra Røyken.

Lørdag var rollene snudd om; da vant ekteparet Heldal foran jentelaget fra Asker, men seiersmarginen var knappest mulig: Ett sekund! Penty/Edland seilte i en Dufour 34 (SQUARE PANTS), mens Heldal-duoen seilte i sin etter hvert velkjente Hansson 31 (FRØKNA), som de i fjor vant over all med i Bohusracet i Sverige. Slik sett kan man jo si at det i realiteten var «frøken-forhold» i Oslofjorden denne dagen… "

På lördagsseglingen kom Anne och Arild trea totalt på beräknad tid och hade alltså bara två fullbesättningsbåtar framför sig.

..., som torr jord längtar efter vatten

Kuling och regn men imorgon blir det en väderlucka då Christer N har tid. Christer är hamnkapten i Höganäs hamn. Bogserar 3 km i ultralåg hastighet.

Dags att tvätta bilen - eller i varje fall backspeglarna

Har lyft vattenlinjen och akterskeppet under vattnet ser ovanligt kraftfullt ut.



Finns iallafall en hyggligt ren backspegel

Halv promendfart. Lars Åke K hinner ikapp. Kameralinsen är iallafall ren.

Sundstorget, Höganäs. Foto: Lars Åke K

Torr jord? Har han förläst sig på bibeln?

Hansson 31: SRS 1,155 - 1,207

Nu har tre Hansson 31 tagit ut SRS mätbrev för 2012. Inklusive standardbåten finns fyra mätbrev som man kan vrida och vända på.
Piano: 1,207
Frökna: 1,182
Ushuaia: 1,155 och
standardbåten: 1,20.
Mättalet för standardbåten inkluderar genua, övriga tre är fockbåtar. Med avdrag med 0,01 för fock istället för genua, så blir det fyra jämförbara mätbrev med mättal mellan 1,155 till 1,207!? Det är uppenbart möjligt med så stor skillnad men är det rimligt?
Båtarna har olika kölvarianter, deplacement och segelyta. Piano har dessutom kolmast.

Kölarna först. Alla Hansson 31 utom en eller två (som har reducerat djupgående till 1,6 meter) har precis samma form (bulb och kölblad). Men är tillverkade på olika sätt. Båten med lägst mättal, Ushuaia, har gjutjärnsköl. Frökna och standardbåten har blybulb och kölblad i veckad tunnplåt (med pålimmade plastskal som ger formen). Piano har blybulb med kölblad av injicerad glasfiberkomposit. I LYS systemet fick man ett slentrianavdrag -0,01 för järnköl. Det är rimligt att det skulle vara så. Skillnaden i densitet mellan järn och bly innebar att blykölarna kunde göras tunnare och därmed hydrodynamiskt effektivare. Kölens tyngdpunkt påverkades inte av materialvalet och därmed var också det rätande momentet oförändrat. Hansson 31:orna (de 13 eller 14 som har fullt djupgående) har precis samma kölform och är därför hydrodynamiskt lika effektiva. Blybulbskölarna har relativt större del av kölvikten i bulben och därmed också större rätande moment. Piano har dessutom 100 kg extra bly i nedre delen av kölbladet plus kolmast vilket ger en ytterligare ökning av rätande momentet.

Två båtar är vägda. Frökna väger 3,5 ton och Ushuaia 3,8 ton. Piano och standardbåten har katalogvikt 3,2 ton i mätbrevet.

Tre båtar har i det närmaste lika stora segelytor. Ushuaia har ca 10 m2 mindre (smalare) spinnaker än de övriga.

Segelarean (stor + spinnaker) delat med deplacementet (upphöjt i 2/3) är en bra storhet för att bedöma undanvindsprestanda. Kryss (och halvvinds) prestanda bestäms av krysstället area och båtens rätande moment. En lätt båt med mycket segel och dessutom högt rätande moment får högre mättal. Diagrammet nedan visar sambandet mellan segelarea/deplacementförhållandet och SRS mättalet.

Trendlinjen är beräknad för standardbåten och Frökna (=Serie 1) och extrapolerad nedåt. Gul cirkel visar Ushuaia enligt mätbrevet med den lilla spinnakern. Röd cirkel är uppskattat mättal om Ushuaia har en normalstor Hansson 31 spinnaker på 75 m2. Diagrammet visar en järnkölskorrigering på ca -0,007 i förhållande till trendlinjen. Pianos högre rätande moment ger ett ökat mättal på ca +0,02!

Piano ska segla ca 3 minuter snabbare än Ushuaia per timme. 1½ timme på ett typiskt Bohusrace. Är detta möjligt? Fan trot!

Är skillnaden mellan båtarna rimliga? Ja, det är jag ganska säker på! Jag tror dessutom att alla Hansson 31:or har lite för låga mättal. Jag är kanske lite udda, men jag gläder mig åt ett högt SRS tal på min båt. För det är ett mått på båtens fartpotential. Jag har byggt Piano med målsättningen att kunna segla upp till 1,23.

Tusen verktyg

Tänk alla verktyg man har i sitt röriga garage. Dom kommer till nytta ganska ofta.

Som när jag ska hål i ruffskottet. Först en lite tafflig spritpennaritning. Nu tar det emot (spritpennastreck kan man lätt tvätta bort). Hålborr! Point of no return...

Fram med alla maskiner! Efter tusen verktyg...

Verkar som båten står kvar utanför Dragans verkstad. Ska han aldrig sjösätta?

Efter tusen och ett verktyg..

Raymarine e7 utan ekolod! Beslutångesten övervanns, plottern på plats. Synd att helgvädret ska bli så räligt.

Faan också ....

Den här bloggen innehåller både högt och lågt. Hur skriver jag "fan" så att du som läsare förstår att det ska vara ett långt, irriterat, lite högljutt och förbannat A-ljud i mitten?

Vi bogserade ut Piano ur vinterförvaringshallen. Det var lugnt - lite lagom marginaler till garageportarna. Många illa parkerade bilar utanför och trångt mellan stolpar innanför.

Dags att måla botten. Åkte till färgaffären för en månad sedan och köpte bra maskeringstejp. Jag frågade efter TESA Precision, samma tejp som förra året. Fanns inte. Men TESA hade en annan bra tejp. Slipade under vattenlinjemarkeringen (med Mirka 240 Abranet), tvättade, torkade, tejpade och målade! Rev av maskeringstejpen och - FAAAAN också!

På håll syns inget men i närbild! Rullad VC17 har trängt in under tejpen. Som var fasttryckt två gånger med tummen för att det skulle vara tätt. Åkte till (samma) färgaffär. Men Jonas är för trevlig och jag är för snäll och vi hade ganska kul så det blev ingen utskällning. Jag köpte en rulle TESA precision, dom hade kommit för nån vecka sen. Tejpade en ny vattenlinje 5 mm över den gamla (på frihand - lite svajigt men nu vill jag segla). Rullade lite färg över glipan. Nu blev linjen skarp som den ska va!

Polering med 1000-papper återstår - sen i spat.

Precision överst och den kassa underst. Tejp som tejp? Det var nog tummen det var fel på!

SRS och inverkan av deplacementet

Deplacementet ska förstås inverka på SRS mättalet, en lättare båt seglar snabbare - speciellt på undanvind. De flesta båtar som seglar SRS är inte vägda och SRS talen är beräknade för  "katalogvikten", som ofta är lägre än verklig vikt. Många som har vägt sina båtar och angett den mätta vikten har fått sänkta SRS tal. Men hur mycket sänks SRS talet för en normal C/R om deplacementet ökar 10%? Jag har gått igenom mätbreven för 2012 och hittat en båttyp som kan användas för att få en uppfattning om detta. Hittar 8 st First 36.7 med deplacementet varierarande mellan 5,5 och 6,12 ton, dvs lite mer än 10%. 5 av båtarna har ungefär samma utrustning. Två båtar har 3 försegel (vilket ger SRS tillägg) och en har onormalt liten fock. De övriga fem har lite olika segelareor och något olika deplacement men är i princip likvärdiga. Analysen blir noggrannare om jag tar hänsyn till både segelyta och deplacement.

Deplacementet bromsar, segelytan driver. Segelyta genom deplacement är ett vanligt mått för att bedöma den kombinerade effekten. Mer exakt så beräknar man segelytan genom deplacementet upphöjt i 2/3 för att få ett dimensionslöst tal som typiskt används för att beskriva fartpotentialen. Mycket segel och lågt deplacement ger högt S/D^2/3 förhållande och ska förstås också innebära högre SRS.

Vilken segelyta ska man stoppa in? Jag har inte tillgång till formeln för beräkning av SRS mättal utan måste resonera lite. Det handlar om fartpotential på undanvind och då är det rimligt att använda ytan av storsegel plus spinnaker (gennaker för en del).

Resultaten visas i figuren nedan. Där finns också resultat för X362-sport (blue diamonds). 5 röda fyllda kvadrater visar sambandet mellan segel/deplacement förhållandet och SRS för de "likvärdiga" First 36.7:orna. Linjen anger trendlinjen. Gröna triangelsymboler visar de tre båtarna med udda utrustning. De två trianglarna ovanför linjen är båtarna med 3 försegel. Den gröna trianglen under linjen visar båten med liten fock.


I SRS mätbrev redovisas den beräkna arean av spinnakern, men inte för gennakern. Gennakerarean är här beräknad som S=0,58*(FL+AL)*UL/2.
Observera att diagrammet endast visar sambandet mellan segel/area förhållandet för First 36.7. Om du räknar ut motsvarande tal för nån annan båt (tex din egen), så lovar jag att det inte stämmer. Det finns fler faktorer som påverkar prestanda, framför allt skrovlängden. Iden med det här diagramnmet är att de medtagna båtarna har väldigt lika skrovlängd.
Vad säger diagrammet? Hur mycket ändras SRS talet om deplacementet tex ökar från 5,5 till 6,05 ton (+10%)? Antag storsegelyta 41 m2 och 85 m2 spinnaker (normala värden för First 36.7 enligt mätbreven). Mha ekvationen för den räta linjen beräknas mättalet till SRS 1,271. Öka deplacementet med 10%, dvs till 6,05 ton. Mättalet sjunker till 1,261. Minskning med en hundradel, det motsvarar 28 sekunder per timme! 0,8% fartskillnad.

X362-sport har ungefär samma seglande längd och mättal som First 36.7. Två av dom har 3 försegel, den tredje ett försegel. Båten med SRS 1,274 har konstruktionsår 2001, de övriga två konstruktionsår 1996. Variationerna mellan båtarna är för stor för dom ska kunna vara underlag för någon avancerad analys.

I mätbrevslistan för 2012 finns två Hansson 31. Piano med SRS 1,207 och Arild Heldals Frökna med SRS 1,182. Standardbåten har SRS 1,20 med genua. Rimligtvis 1,19 med fock. Standardbåten har katalogvikt 3,2 ton. Arild har vägt sin båt och fick 3,5 ton. Segelytorna är nästan samma. En jämförelse mellan Arilds båt och standardbåten visar en mättalsändring som motsvarar -0,85% för +10% ändrat deplacement. Piano har kolfibermast och tyngre köl, vilket tillsammans har gett +0,017 högre SRS.

Slutsatser: +10% deplacement minskar SRS-talet 0,8 - 0,85%.
3 försegel istället för 2 ökar SRS-talet för First 36.7 med 0,07 vilket motsvar ca 0,6%.

Om du har en tung båt - väg den och skaffa nytt mätbrev. Bor du i Helsingborg/Höganäs så har jag en våg du kan använda!