onsdag 16 maj 2012

Mera SRS och Hansson 31

Ytterligare en Hansson 31 har fått sitt SRS mätbrev: Vahine från Stockholm med mätbrev E4338. Mättal SRS 1,185. I tidigare inlägg har jag analyserat båtar av samma båttyp: First 36.7 (här) och Hansson 31 (här). När båtarna är av samma typ kan analysen göras genom att se hur SRS-mättalet varierar med segelarea/deplacement (upphöjt i 2/3) förhållandet (S/D^2/3). Förhållandet anger fartpotentialen på undanvind. På kryss och halvvind är rätande momentet utslagsgivande (deplacementet har då inte så stor betydelse). I det tidigare inlägget om Hansson 31 var standardbåten från SRS tabellen medtagen. Standardbåten är här borttagen och ersatt av Vahine (standardbåten har genua och övriga båtar är fockbåtar). Segelareor (storsegel + spinnaker eftersom det handlar om undanvind) och deplacement är tagna direkt ur SRS mätbreven. Sambandet mellan SRS mättal och S/D^2/3 är visat i diagrammet nedan. Vahine har kvar katalogvikten i sitt mätbrev, dvs 3,2 ton. De två hittills vägda båtarna är Frökna från Norge med 3,5 ton och Ushuaia från Stockholm med 3,8 ton. De tre punkterna som anger sambanden för Vahine, Frökna och Ushuaia hamnar ganska väl på ett rät linje som också är inritad.


Den räta linjen visar alltså i princip undanvindsegenskaper. Piano hamnar ordentligt ovanför linjen. Detta pga extravikt i kölen och den lättare kolfibermasten, faktorer som båda två ökar det rätande momentet. Vahines deplacement är troligen för litet. Ett mer sannolikt värde är 3,5 ton. Detta baserar jag på att båten är byggd med samma teknik (handuppläggning) som Frökna och Ushuaia. Alla tre båtarna har tunga dieselmotorer och ganska omfattande inredningar. Glider vi ner på den räta linjen till ett segelarea/deplacement förhållande som motsvarar deplacementet 3,5 ton blir mättalet 1,176 (markerat med en gulfylld cirkel i diagrammet), vilket troligen är ett mer korrekt mättal för Vahine. Skillnaden mellan Frökna och Vahine är Vahines lite mindre spinnaker.

Den här typen av analys är enkel att göra. Alla data jag använt finns i SRS mätbrevet. En analys som också tar hänsyn till det rätande momentet är svårare. Kölvikt, költyp, deplacement, skrovbredd och djupgående är viktiga faktorer. Att djupgåendet har stor betydelse framgår av mätbreven E2705 och E4448, som båda gäller för B&R 23 (en ultralätt planande båt). Mättalen är 1,338 respektive 1,292. ? Olika master, kolfiber respektive Al och djupgåendet skiljer: 1,78 respektive 1,45 m. Det är en båt som seglas med dubbla trapetser och bara liten krängning, dvs djupgåendet och mastens vikt borde ha relativt liten inverkan (kölvikterna är i båda mätbreven angivna till 190 kg och deplacementen 460 kg). Mätregelformeln förmår tydligen inte få fram den egenskapen. Olyckligt, men hur ska en regel vara utformad för att kunna täcka både C/R och ultralätta båtars egenskaper?




1 kommentar:

  1. Kul sifferlekar som visar att det finns struktur/korelation i SRS ;-)

    SvaraRadera