Bought it for life!

Vissa saker köper man med baktanken att dom ska räcka livet ut. Då gör det inte så mycket att dom är svindyra. För 30 år sen kostade ponittången drygt 700 spänn. Men det gjorde ju inget - iallafall inte så mycket - den skulle ju räcka livet ut.

Spirolux står det på den. Bortskänkes! Har du vassa käftar så har jag tången.

Den fick jobba mycket för ett år sen när 6 st hakplåtar och en linförare  monterades med 6,4 mm popnitar, totalt över 30 st till slut. Igår skulle jag återmontera hakplåtarna till toppvanten. Popnittången strejkade, det gnisslade lite och ingenting hände. Dom räfflade käftarna var blankslitna. Hittade reservdelar på Swedol, men tyvärr, två käftar för 30 år sen har vuxit till tre käftar idag. En ny tång för 6,4 mm popnit kostar 2600 spänn. Svider i plånboken - men vadå? Jag ska ju ha den resten av livet! Några master till ska väl byggas eller modifieras och den är inte lika tung att dra.

Köpte Expressen för 24 år sen. Mycket renoveringsjobb, men vadå - jag ska ju ha båten resten av livet! Sålde den 1997, 4 veckors långsegling varje sommar med 1,35 meter takhöjd och ryggen började göra sig påmind.

Köpte Manzanitan för sju år sen. Krävde en hel del renovering. En vacker båt (tyckte en gammal IOR entusiast), men den måste ha sittbrunn med ryggstöd. Kostade mycket pengar - men vadå? Den rymmer oss alla och jag ska ju ha den resten av livet! Fyra år senare hade den krympt så att två vuxna och två växande pojkar inte längre fick rum.

När jag rekapitulerar detta blir jag lite omtumlad. Har huvet gått igång på

Piano²

Jag har ju skaffat Piano för att segla henne livet ut?

Är det nån slags turbovariant?
För mycket snack! Ut o segla istället.

Kolfibermast, en snart försvunnen båttillbehörsaffär och bottenfinish

Det är lätt att sätta på lite extra beslag på en Aluminiummast. Borra några hål, popnit eller plåtskruv. Och så är det klart. Men beslag på en kolfibermast? Popnit eller plåtskruv funkar inte för att montera belastade beslag. Båda två dras ganska fort loss ur masten. Man sitter där med urrivet beslag och fula uppflisade hål. Spinnakerbomskenan på mastens framkant är plåtskruvad genom masten till en 3 mm tjock Aluminiumskena som jag limmade fast på insidan innan bitarna sattes ihop. Några andra beslag sitter också på det sättet. Alla Seldenbeslagen är formgivna så att krafterna överförs genom kontakt mellan beslagets kant och det noggrannt utformade hålet i masten. Skruvarna håller beslagen på plats men bär inte mer.
Hur fäster jag en linförare för uthal? Förra året skar jag sönder en ring så att det blev en bra kontaktyta mot masten och sen lindade jag fast den med en tunn Dynemalina.
Nu skulle det bli permant. Ersatte Dynemalinan med ett ensriktat kolfiberband. Lindade hårt runt masten och blaskade på med epoxy. Alla ytor runtom var ordentligt avmaskade.

Där sitter ju en plåtskruv?

Kolfiberbandet på mastens framsida kapades bort (ingen epoxy där och maskeringstejp under gjorde jobbet enkelt). Blänker fint efter lite polyuretanlackering. Linföraren håller bort uthal och revlinor från kompassen (som skruvas fast med plåtskruvar).

Många båttillbehörsaffärer försvinner. Nu har turen kommit till Öresunds Marin som ligger i Höganäs hamn. Ingen affär att snabbt skaffa tampar i. Inget ställe att hämta ut Watskiprylar. Inget ställe att köpa fina kläder i. Inget ställe att snabbt få tag i smågrejer i.

T-köl, bulben har flat undersida.

En tur i Höganäs hamn. Vid sjösättningskajen står en kappseglings C/R. Inspekterar bottenfinishen. Väntade mig en högblank yta men möts av en knottrig rollad yta. Blir förvånad. Är det omodernt med superslät botten? Måste fråga Kjell när jag träffar honom. Det är ju kappsegling om lite drygt tre veckor.

Epoxy

Det finns många sorters epoxy. Som vanlig konsument vet man inte just mycket mer än att det är - epoxy. Jag blir lite vilsen, ringer och frågar, får många svar men nästan ingen svarar på frågor om jämförelser med andras produkter.  På Göteborgsmässan för några år sedan frågade jag en etablerad leverantör av alla möjliga sorters epoxy om Biltemas epoxy. Är den bra? Året efter frågade jag samma fråga. Fick två svar "det är en ren chansning att använda den" och "det är väl nån golvepoxy". Alltså: golvepoxy är sämst. Eller?
NM har flera olika typer av epoxy, tex NM535, NM275, NM625, NM650. På NM's båtepoxi sidor finns bara 535 och 275 uppräknade. Dom andra två, 625 och 650 finns på produkter/laminering. (Det var Bosse som tipsade om NM625 i en kommentar till inlägget Mera Verkstad.) När man väl hittar produktöversikten kan man få fram produktfakta för alla sorter. Men där finns inte alla detaljer. Ringer och frågar Gunnar Malmgren. Det hade jag gjort förut få att få hjälp att jämföra 535 och 275 som vi behövde för att limma en motorbåtsakterspegel, och köl och roder till #26. Det handlar om viskositet och Tg, dvs den temperatur då den härdade epoxin mjuknar. Högre Tg kostar pengar. Viskositet väljer man mht till hur man ska laminera, handuppläggning eller injicering. Billigast är 535, med Tg ca 40 grader, de andra 3 kan nå Tg ca 100 grader om man efterhärdar i tex 100 grader under 4 timmar. Olika efterhärdningsschema för olika produkter, framgår tydligt av databladen. Det gäller att läsa på och att ringa och fråga. En svart kolfibermast blir lätt 70 grader varm i sommarsol. Tg måste alltså vara högre än 70 grader för att ett belastat laminat inte ska börja krypa. En vitmålad mast blir inte alls lika varm - typ 30 grader bara och då blir det möjligt att använda billigare epoxi.
Vid handlaminering är det bra om viskositeten är tillräcklig hög så att glas/kolfibrerna inte glider av. Det problemet bortfaller om man vakuumsuger.
Själv brukar jag värma handuppläggningen till sådär 40 grader. Då minskar viskositeten påtagligt, epoxin rinner. Täcker omgivande områden ordentligt med maskeringstejp och lägger skydd på golvet.
Frågar Gunnar Malmgren om West System. Lite sämre än 275 blir hans svar. Dvs lite lägre Tg. Det var ett bra svar. Då fortsätter jag med West till småjobb pga dom fina doseringspumparna. Man kan blanda små satser med bra noggrannhet. 625 eller 275 till större jobb.
Men vad har Biltemas epoxi för Tg? Nån som vet?

Två heldagar på Skälderviken

Första helgen i augusti seglas C55 SM i Viken. WBS behöver domare som ska döma regel 42 ute på vattnet. Regel 42 handlar om otillåten framdrivning, dvs pumpning, rullslag, snärtande akterlik tex. Jag tar upp en sedan 20 år avsomnad domarkarriär och ska fräscha upp mina ögon för att kunna skilja tillåtna och otillåtna varianter från varandra. Tyvärr Hermanö Runt. Du får vänta till nästa år.

En massa seglingsdomare! Leif A i mitten.

Vi tränade på Optimister, E-jollar, Laser och Zoom 8, som var på träningsläger i Ängelholm lördag/söndag. Under ledning av två erfarna domare: Leif Andersson från Motala och Björn Sandell från Lysekil var vi 7 st från Råå/Helsingborg (som ska döma JSM dagarna efter midsommar) och så hade jag från Viken fått slinka med. Det händer mycket ute på banan i JSM klasserna, betydligt mindre i C55. Det var kanske inte värsta hetluften, men några gula flaggor delade vi ut (första gången måste seglaren snurra 2 varv, andra gången blir det disk i den seglingen  och tredje gången DNE på hela regattan). 

Mera verkstad

Toppvanten ska flyttas upp ovanför förstagsfästet. Masten är förstärkt vid leveransen genom en extratjock lindning (3,5 mm istället för 3 mm väggtjocklek) i området där förstagsfästet och ett "normalt" placerat toppvant (dvs några dm under förstagsfästet) ska monteras. Dags för vakuumlaminering.

En ensam vakuumpump puttrar utanför en garageport. Kylningen är bättre utomhus men framför allt slipper man oljedimma inomhus. Dessutom går det åt betydligt mindre olja.

3 lager ensriktat kolfiber band bygger knappt 1 mm. Det blir lagom. Förutsättningen för att en förstärkning ska fungera är att den har ungefär samma styvhet (Elasticitetsmodul) som den lindade masten. Det är i det närmaste omöjligt att få ett pålagt laminat lika styvt. Störst chans har man med ensriktade fibrer.

Blått är sugslang. Masten är skyddad med maskeringstejp runt lamineringsområdet. Först handuppläggning av tre lager kolfiber, därefter gul nylonväv (peelingväv), därefter en filtliknande material, som ska suga upp överskottsepoxy. Till slut en plastfilm som är mjuk så att den följer underlaget bra. Tätas i kanterna med butylband. Kupevärmare några timmar.

Bara 15 grader i lokalen, härdar över natten - då det är fortfarande ganska mjukt och ännu inte slipbart.

Krävs lite kraft för att få bort peelingväven (tång gör det enklare). Kolfibertrådarna är ihopvävda med tunna glasfiberband. Epoxin sugs bort så att glasfibertrådarna i ytan blir nästan torra. Efter slipning fyller man igen ytan med epoxi innan slutlackering sker med polyuretanlack. Epoxi utsatt för UV strålning blir brunt med tiden.

Dom gamla hålen får vara som dom är. Påkänningarna minskar när krafterna från vanten inte längre förs in. Höll det förut så håller det nu med. Kanske bäst att tejpa över så att masten inte blir en visselpipa.

Flyttar hakplåtarna så sparar jag 160 gram i masttoppen. Borde jagat vikt också när det gäller Seldenförstagsfästet i gjutet rostfritt stål, väger ett drygt halvkilo.

Eniro på sjön HD

Förra inlägget (du hittar det härnedanför) handlade om den splitternya Ipad appen Sea Pilot och min besvikelse över det programmet. 700 spänn i sjön. Det finns en gratis app från Eniro: "Eniro på sjön HD" från 2011. Precis samma "Sjökort Sverige" som Sea Pilot och som finns på Eniros websida. Jag tycker tom att Enirovarianten är lättare att hantera. Men den saknar förstås AIS.

Sannolikt är Sea Pilot mycket bättre om man laddar ner Hydrographicakorten. Men vad ska jag med dom till när jag inte seglar i Stockholms skärgård?

Seapilot

Seapilot för Ipad är nu tillgänglig via AppStore. Jag inträdde i Ipadvärlden för några veckor sedan och botaniserar bland alla mappar man kan ladda ner. Under rubriken "Navigation" hittade jag Seapilot, läste de två översvallande recensioner som fanns där, laddade ner programmet och sjökortet (?). Eftersom Piano normalt seglar långt ifrån täckningen för alla Hydrografikakort (dom täcker Koster i norra Bohuslän plus stora delar av Stockholms skärgård), nöjde jag mig med "Sjökort Sverige".  Kostade nästan 700 spänn innan jag kunde skapa mig en uppfattning om hur systemet fungerade och för att kunna bedöma hur bra "Sjökort Sverige" är.
Det unika med Seapilot är visningen av AIS. Det första intrycket är att det är många båtar som passerar Öresund, det vimlade av triangelsymboler med en streckad linje framför. Den funktionen skulle vi haft när vi för många år sedan seglade spinnaker med Q (Edmans Elvströmhalvtonnare) från Limhamn till Rungsted en oktoberdag med tät dimma och mistlurar precis överallt runtomkring oss. Kollade gästhamnen på Käringön, där fanns en uppsjö av båtar från Sjöräddningen. I Gullholmen låg en "Pleasure" båt (klickar man på en AIS symbol får man reda på vilken typ av fartyg det är).
Sen besökte jag smultronställen i Bohuslän, Vasholmarna, passagen Testholmen-Usholmen tex. Kollade inseglingen till Höganäs hamn. Och kände inte igen mig alls. "Sjökort Sverige" duger inte för den typ av precisionsnavigering som är möjlig med tex den Garmin 525 jag haft tidigare. Kortet har helt enkelt för dålig upplösning. Reklamen säger att Sea Pilot ersätter en plotter (typ Garmin/Simrad - min anmärkning) för en bråkdel av kostnaden. Min bedömning är att det gör Seapilot med "Sjökort Sverige" inte alls. Jag är benägen att kalla reklamen för vilseledande marknadsföring.
Om du vill undersöka kvaliten på "Sjökort Sverige" så gå in på Eniros sjökort. Jag har gjort några kontroller och det är samma kort. Om du tycker att Eniro duger, så duger också Seapilot.
I de två positiva recensioner som finns angivna i AppStore beskrivningen anges att dom provat med Hydrografika korten. Kostar 85 spänn per styck, typiskt behöver man köpa ett 20 tal bara för Stockholms skärgård. Plus lika många när Åland, Åbo, St Anna, Gryt, Blekinge, Sjaelland, Jylland, Bohuslän, Norge ska täckas. Till en kostnad av nästan en komplett Garmin/Simrad plotter?
Jag försökte skriva en tredje recension av Seapilot. Men hittade ingen möjlighet att komma fram på linjen. Jag skulle nog tagit det där med "Stockholmradio" (som har producerat Seapilot) mer på allvar. Bra för Stockholmare men inte för andra.

Nu ska jag ge mig ikast med den första appen jag köpte - iRegatta. Knappast en självförklarande app. Till Seapilot finns en .pdf manual (bra faktiskt). Hade önskat mig en manual till iRegatta också. Är det nån som har tips om bra skyddsfodral när man använder Ipaddan i sittbrunnen?